Åkrarna är gula och bladen vajar fram och tillbaka i vinden. Lådorna står ouppackade och hoppet om ordning har blåst iväg. En stor förändring har skett men hjärnan har inte riktigt hängt med. Att jag nu varje dag ska vakna upp till min knall-röda vägg hos mor och far känns inte verkligt. Att jag varje dag ska tillbringa flertalet timmar i växthus känns inte verkligt. Att jag numera bor i Skåne känns inte verkligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar